Hon skämdes för sanningen. Lögnen var så mycket anständigare.

We begin to live when we have conceived life as tragedy

29 nov. 2012

Du och jag, Jane ...

I dag skriver jag om Jane Eyre i Svenska Dagbladet, en text som utgår från jämförelser mellan de tio versioner jag har sett. Den har kommenterats av en (vit?) kränkt man, eftersom jag använder ordet "karaktär". Men det är då en inlärd irritation: jag får allt svårare att bli upprörd över sådant, och det börjar bli likadant med att "spendera" tid, som man kan se här och där. Jag har svårt att förstå hur man kan missförstå, om det är inte är så att man vill missförstå, att man vill bli kränkt och förbannad.
Kollegerna tjatade: ta på dig Jane Eyre-tröjan, ni är ju så lika, du och hon - - -

4 kommentarer:

  1. Ha ha tjenligt åt dig...
    Det var annars Ingrid Hedström i DN som började bråka om "karaktär". Jag hånade henne i inlägget Fina grejer. (Radera gärna detta om du intre gillar egenlänkar i kommentarerna - jag blir inte sur.)

    Viktigare är: din artikel om Jane Eyre och filmerna var förstklassig. Jag tänkte när jag först läste den att den vore väl värd en bred läsekrets.

    SvaraRadera
  2. Ivar Kristoffersson30 november 2012 kl. 22:59

    Mkt bra artikel Björn!!

    SvaraRadera
  3. vad gullig du är björne

    SvaraRadera
  4. Hm ... Nja, debatten om karaktär-ordet tror jag är avslutad. För min del gav jag upp striden om "spendera" när en av Sveriges mest lysande stilister, Gabriella H., använde det i Hjärnmänniskan.

    SvaraRadera