att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

att ta språnget in i mörkret och tugga i sig skuggorna

10 sep. 2017

Nick Cave 141-160



141 Spell (2004) En av de jämnstarka låtarna från "The Lyre of Orpheus".

142 Still Your Face Comes Shining Through (1997) Det finns ett par versioner inspelade, dels med Cave själv och dels där Kylie Minogue sjunger refrängen. Flera av textraderna skulle hamna i senare låtar, men jag kan ändå beklaga att han inte gjorde mer av den här lovande balladen.

143 No Pussy Blues (2007) På första Grinderman-skivan klagar sångaren på att han inte får f***a, trots att han läser Eliot och Yeats för henne, trots att han diskar i gummihandskar, spelar gitarr i flera timmar och klappar hennes avskyvärda chihuahua. Pubertalt men ändå lite småroligt. Musikaliskt låter det rätt mycket Birthday Party om den här låten, fast det är en lite missvisande jämförelse. Caves gamla 80-talsband uppvaktade kaos på riktigt, speciellt på sina första skivor, medan Grinderman bara agerar kaos. Märkligt nog är Eliot felstavat till ”Elliot” i boken The Complete Lyrics 1978-2013. Där är också Nabokov felstavat i ”There She Goes, My Beautiful World”, som ”Nabukov”. I texthäften till skivan heter han Nabakov …   

144 Nocturama (2003) Saknades obegripligt nog på skivan med samma namn, utan smögs iväg endast på sjutumssingeln till en av låtarna. Den är ändå bättre än många av låtarna på skivan. I texten säger sångaren att ”The night around here is never night enough”, vilket ju är en snygg allusion till Kafkas ”inte ens natten är tillräckligt natt”. Cave har förresten, likt många andra, gjort musiken till en uppsättning av Kafkas ”Förvandlingen”.

145 Blind Lemon Jefferson (1985) Avslutar ”The Firstborn Is Dead”, och håller hårt i Blues-sargen.  

146 Let the Bells Ring (2004) En hyllningslåt från ”Abattoir Blues” till Johnny Cash, som Cave har gillat genom hela sin karriär, och tillägnat flera covers. Höjdpunkten var nog när Cash återgäldade det med att spela in ”The Mercy Seat”. Den här låten är dock långt ifrån helt oumbärlig.

147 Carry Me (2004) En av många jämna låtar från ”The Lyre of Orpheus”.

148 Magneto (2016) En av de mer fragmentariska låtarna från ”Skeleton Tree”. Texten har överlag otäcka anspelningar på sjukhusvistelser, och det rent ut misantropiska: ”Oh, the urge to kill somebody was basically overwhelming / I had such hard blues down there in the supermarket queues”.

149 Right Now I am A-Roaming (1997) Cave berättar vad han ska göra när han äntligen kommer hem från den turné som innebär en del stök, i denna städade B-sida till ”Into My Arms”.

150 Time Jesum Transeuntum Et Non Revertentum (1996) Trots att titeln är på latin är texten på engelska, och är en spoken word av kort slag i en rätt lång låt som mest är instrumental. Låten fanns som ett dolt spår i ett soundtrack för tv-serien Arkiv X. Ett tidigt exempel på hur Warren Ellis fiol skulle bli en viktig komponent för The Bad Seeds.

151 Get It On (2006) En Grinderman-låt från första skivan. En rätt banal blueslåt om panterns urin, vita möss och babianer. Mest en ursäkt för att Cave ska få spela gitarr, vad det verkar, och gitarriffet i början låter fortfarande tungt. När Grinderman dök upp var många intervjuare förvånade över hur brutalt det lät, vilket gjorde Cave förnärmad, och han bad dem lyssna på ”Abattoir Blues” mer noggrant. Själv minns jag att låten lades ut på någon slags artistsida på internet (jag minns inte vad stället hette, kanske MySpace) hösten 2006, men jag hade så dålig uppkoppling att det tog 15 minuter att lyssna på den korta låten, två sekunder i taget avbrutet av lång paus. Det var tider det! 

152 Give Us A Kiss (2013) Brukade spelas live under turnén till ”Push The Sky Away”. En ganska stillsam låt, som inte blir lika kraftfull som de bästa låtarna från den skivan, men det är fint när han på slutet upprepade gånger vädjar :”If you want me to bleed, I’ll bleed”. Eller säger han ”burn” i stället för ”bleed”? I så fall är det sämre.  

153 Watching Alice (1988) En av Caves rätt många stalker-låtar, även om man nog kallade det för voyeurism när den kom (från ”Tender Prey”). Från sitt torn betraktar sångaren Alice som tar på sig skoluniformen, efter att ha vankat omkring naken i sitt rum.

154 Animal-X (2013) Gjordes som sjutumssingel till Record Store Day våren 2013, så det är väl lite fusk att lyssna på den exempelvis på youtube, som nog är lättaste stället att hitta den. Det är en malande melodi, och en av de bättre spoken word som Cave gjort.

155 She’s Leaving You (2004) Cave vräker på med en massa verb i en stökig låt om avsked, ett tema han annars mest gör ballader av.

156 Farewell, Good Bye and So Long (1997) Spelades in för ”Boatman’s Call” men hamnade inte på skivan. Möjligen låter den lite för likt ett par av låtarna som hamnade där, men det är fortfarande en vacker ballad som förtjänar att ges ut.

157 Lay Me Low (1994) Cave spekulerar i vad som ska hända när han dör i detta anthem från ”Let Love In”: ”They will interview my teachers / Who’ll say I was one of God’s sorrier creatures / There’ll be informative six-page features / When I go”. Tyvärr låter det lite som en av Guns N’ Roses power-ballader. På första turnén (1984) gjorde Cave faktiskt en cover av Dylans ”Knockin’ On Heaven’s Door”, som låter desto mer annorlunda än Guns N’ Roses version.

158 Grinderman (2007) John Lee Hooker gav namnet till det hobbyband Cave skapade strax innan han fyllde 50. Titellåten är lite hotfull, lite stillastående.

159 Everything Must Converge (2003) Titeln på denna B-sida till en av singlarna från ”Nocturama” är en allusion till Flannery O’Connors sista novellsamling (Everything That Rises Must Converge). Låten är lite släpande, och tar sig inte riktigt någonstans, men borde ändå ha platsat på skivan.

160 I Do, Dear I Do (1997) En långsam ballad som spelades in för ”Boatman’s Call”, med mumlande sång över en melodi som senare skulle göras färdig till låten ”Grief Came Riding”. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar